Att verka för en nationell infrastruktur

När man betraktar de politiska dogmer som idag genomsyrar västvärlden är det lätt att drabbas av någon form av svindel. Så mycket har förändrats på så kort tid, och förändringarna lägger grund för något så väsensskilt från våra tidigare värderingar och övertygelser.

Oftast är det sammanvävningar av klassiska marxistiska teorier med tokliberala sådana som mynnar ut i en egendomlig sörja av förnekelse och förakt. Allt som tidigare setts som naturligt, och som vi kunnat härleda till seriös vetenskap och forskning, ska nu tydligen ratas och förtryckas. Rabiata feminister skriker om antibiologism och invandringsförespråkare försöker konstruera gemenskapsgrunder ur tomma intet.

Den mänskliga hjärnan har inte förändrats nämnvärt. Det är inte någon biologisk evolution som sett till att så många idag säger sig vilja stå för de ideal som mångkulturen och globaliseringen upphöjer. Det enda som förändrats är vad vi fått lära oss genom utbildningsväsendet, massmedia och populärkulturen. Det är ingen idé som vuxit fram hos de europeiska befolkningarna, utan en idé som planteras i våra hjärnor av makten från det att vi är mycket små.

En illusion av frihet
Människan vill gärna tro att hon är fritänkande och upplyst - speciellt sådana som bara upprepar det som media och politiker basunerar ut. Sanningen är den att de är precis lika fritänkande som de som verkställde regimens beslut i Sovjetunionen. För så länge du intalas att dina tankar är något du själv - genom resonemang och kritisk granskning - kommit fram till så kan du få att göras nästan vad som helst. Det bästa sättet att kontrollera folk är inte genom att skrämma dem, utan att låta dem tro att de själva valt sina makthavare och ge dem illussionen av att de närsomhelst har möjlighet att avsätta dem och på så sätt förändra hela det politiska landskapet.

Det är enbart genom att se på det hela från den här vinkeln vi också kan förstå varför utvecklingen ser ut som den gör idag, och vad vi kan göra för att förändra den. Det handlar om ett långsiktigt metapolitiskt arbete som måste börja i vårt egna vardagsliv. Det handlar om att planenligt arbeta för att övervinna viktiga strategiska positioner inom de mediala, kulturella och politiska sfärerna. Att tro att en uttalad nationalist skulle få jobb på en Bonniertidning är så klart naivt, och det är inte heller det som bör vara vårt mål. Istället bör vårt mål vara att konkurrera ut etablissemangets media och ersätta den med vår egen, ur vilken vi kan forma morgondans svenska människor - den sunda, intelligenta och kärleksfulla svensken.

Majoriteten är följare, inte ledare
En del tycker inte om att säga det, men alla som arbetar med reklam, marknadsföring och massmedia vet det; de flesta av människorna är följare, inte ledare. Detta bryter mot varenda grundläggande nyliberal regel om människan som ett oskrivet blad och totalt opåverkad av biologiska faktorer, men det är den eviga sanningen som inte kan förtigas. De flesta nationalister har nått den här insikten till viss del, och det är av yttersta vikt att vi använder oss av den när vi arbetar för att föra fram vårt budskap.

Precis som liberaler, marxister och sionister sedan andra världskrigets slut har lyckats påverka människor i sin fientliga riktning, så kan vi arbeta för att påverka människor åt ett sundare håll. Det handlar om uppbyggandet av en alternativ infrastruktur och samhällsbyggnad. Det görs i praktiken varje gång vi bildar kamratgrupper runt om i landet, när vi skapar kultur i form av böcker och musik, när vi utbyter tjänster med andra nationalister istället för att köpa dem av någon som inte är en del av vår gemenskap eller när vi väljer att stödja nationalistiska tidningar istället för Bonnierpressens.

Förändringen börjar hos oss själva
Det låter enkelt i teorin men görs väldigt dåligt i praktiken. Vi måste förändra våra liv radikalt för att tillsammans kunna bygga denna livsviktiga alternativa infrastruktur. Är vi många som delar på lasset blir det självklart lättare, och det sätter dessutom igång en snöbollseffekt som inga politiska floskler i världen kommer kunna stoppa.

Jag vet att jag har många punkter där jag kan förbättra mig själv för att underlätta uppbyggnaden av det nationella samhället - vilka saker kan du förändra i din vardag för att hjälpa till att skapa förändring?

Dan Eriksson