Guillou: Kommunistisk förrädare?

Jan Guillou, före detta medlem i Sverige kommunistiska parti tillika känd författare, avslöjas nu med att ha gått i KGB:s ledband och stått på deras lönelista i hela fem år. Detta skedde ända tills avslöjandet av IB, en åtgärd som gynnade Sovjetunionen.

Jan Guillous gamla kommunistiska och maoistiska sympatier har aldrig varit någon hemlighet, däremot har han lyckats hemlighålla det faktum att han stått på KGB:s lönelista vilket han även förtigit i en nyligen publicerad självbiografi.

Mellan 1967 och 1972 träffade Guillou regelbundet representanter för den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB som kontinuerligt arbetade med folk- och landsförrädare i både ockuperade territorium liksom ute i västvärlden. Guillou har nu erkänt att han erhållit ekonomisk belöning som resultat av deras kontakter.

Ideologiska och ekonomiska intressen?
Guillou säger idag att han som maoist var motståndare till Sovjet, men som kommunist borde han logiskt sett känna sig närmare Sovjet än västvärlden. Att han vid denna tid haft ett ideologiskt intresse kan därmed inte avskrivas och ett ekonomiskt intresse är fullt möjligt då han erkänt att han mottagit betalning för tjänster. Vad som skett mellan parterna till fullo är fortfarande okänt, och det ligger i Guillous intresse att tysta ner och förringa all kontakt samt byteshandel mellan parterna.

Det historien förtäljer är i alla fall att parterna bröt kontakten först innan Guillo med flera släppte avslöjandet om IB, en svensk hemlig och oreglerad säkerhetstjänst.

IB – en nagel i ögat på KGB
Ett av IB:s främsta verksamhetsområden var just det kommunistiska hotet. Underrättelsetjänsten samarbetade med både Socialdemokraterna liksom fackorganisationerna för att hålla ögonen på kommunister. IB var därmed ett hot mot den bolsjevikiska strävan att expandera västerut liksom mot deras spionkontakter och underrättelsearbete som var förlagt till bland annat Sverige.

IB-avslöjandet och sedermera avvecklandet av underrättelsetjänsten spelade därmed Sovjetunionen rakt i händerna. Det förtäljer historien. Historien förtäljer numer även att Guillou samarbetade med KGB ända tills IB-avslöjandet skulle släppas, det vill säga att kontakten bröts i förebyggande syfte. Mycket riktigt så misstänktes Guillou även för spionage tack vare IB-artiklarna och han dömdes senare för det.

”Guillou gjorde stor nytta för oss”
KGB:s Boris Grigorjev var stationerad i Sverige åren 1977-82 och har skrivit en bok där han omnämner Guillous arbete som journalist liksom IB-artiklarna med följande ord:
"Guillous avslöjanden gjorde stor nytta för oss".

Frågorna blir många
Avslöjandet ger inga svar på några frågor utan bara en ny kunskap. Istället hopar sig mängder av nya frågor. Några av dessa är följande;

Hjälpte KGB till med avslöjandet?
Agerade Guillou på KGB:s uppdrag?
Hur insyltad var Guillou egentligen till skillnad från hans bortförklaringar cirka 40 år senare?
Har det funnits senare kontakter som Guillou ännu lyckats förtiga?

Redaktionen