Den judiska agendan och internationella dominansen

Drygt 2 000 amerikanska unga män har dött i Irak. Hur många britter vet jag inte. Hur många irakier, gamla, kvinnor och barn är oräkneligt. Anledningen till detta? Ledarna för USA, planetens överlägsna makt, blåljög om att det härjade och hunsade Irak utgjorde ett hot mot västvärlden och rentav tillverkade ”massförstörelsevapen”. Det är så löjligt att man skulle kunna garva ihjäl sig; om det inte vore så allvarligt.

Vilken genomsnittsbegåvad person som helst kunde begripa att den vingklippta Saddam Hussein-regimen inte skulle planera ett angrepp på supermakten USA och var och en med rudimentära kunskaper om arabvärldens politiska historia begriper att Baath-partiet inte skulle stötta islamister som Al-Quaida.

Vad få vet är att islamismen som politiskt fenomen länge underblåstes av Israel och det judiskt styrda USA för att undergräva de arabisk-nationella rörelserna. Dessa var som regel ursprungligen inspirerade av fascismen och hade en överrepresentation av kristna och andra religiösa minoriteter. PLO och Baath- partiet är två typiska exempel. Huruvida Bin Laden och Al-Zarqawi spelar den roll de tilldelas av västerländska media kan visserligen ifrågasättas.

Helt klart är hursomhelst att islamismen nu lever av sig själv. Att inte bara judar utan även européer idag tvingas skörda denna sionistiska draksådd är en annan historia. Det riktigt obehagliga, från ett svenskt perspektiv, är att den fräcka desinformation som sedan 9/11-01 utgått från Washington mer eller mindre okritiskt har återgivits i svensk media. Även den statskontrollerade televisionen har rapporterat om hur Saddam finansierade muslimska terrorister och andra lögner, ”kriget mot terrorismen” har blivit ett vedertaget begrepp. Vad har USA i Irak att göra? Ingenting.

USA har egentligen inga ekonomiska eller geopolitiska intressen av att låta sina söner dö eller ruinera den övriga befolkningen för att ge sig på ett obetydligt land i mellanöstern, dess oljeresurser till trots (om det hade varit det huvudsakliga motivet hade USA kunnat fabricera en anledning för att angripa t ex Kuwait, det hade varit långt mer kostnadseffektivt). Faktum är att USA inte hade något intresse av att ge sig in i vare sig första eller andra världskriget heller.

Det hade däremot den internationella, organiserade, sionistiska judenheten som redan för hundra år sedan utövade ett enormt inflytande över amerikansk politik – vill ni ha namn? – slå då upp Jakob Schiff, Max Warburg, Henry Morgenthau etcetera alternativt deras nutida fränder och efterträdare i ämbetet Paul Wolfowitz, Richard Pearl, Douglas Feith - arkitekterna och ideologerna bakom den nya strategin för ”demokratiseringen” av mellanöstern, dessa ”neokonservtiva”, som också bara råkar vara judar.

De är framgångsrika i fullföljandet av sin agenda, men inte direkt innovativa. De harvar på i gamla hjulspår; redan President Wilson förde USA in i första världskriget ”to make the world safe for democracy”.
Sionisterna var de enda som gick segrande ur de båda världskrigen, ”Förintelsen” till trots. De europeiska, kristna nationerna däremot blödde sönder och är sedan dess stadda i upplösning, samtidigt som deras plågade befolkningar i hög grad finansierar den judisk-nationalistiska terrorstaten Israel.

Faktum är att det pompösa begreppet ”Demokratisering” på amerikanska sedan hundra år är en äcklig eufemism för avancemang av sionistiska intressen. Men många är ju kritiska mot Irak-kriget. De är typ överens om att det handlar om ”USA-imperialismen, familjen Bushs olje-intressen, den hemska kristna högern”, etcetera.

Det ena mer idiotiskt än det andra. Den som inte känner sin fiende har ett dåligt utgångsläge. Den som av feghet vägrar känna sin fiende är definitivt körd. Den judiska agendan och internationella dominansen är idag pinsamt tydlig. Det är därför den organiserade judenheten ettrigt verkar, i land efter land, för att utverka förbud mot att dess makt inte bara kritiseras, utan ens omnämns. Därför sitter idag män som Irving, Rudolf och Zündel fängslade.

Det är inget samvetsnupna kulturskribenter gråter krokodiltårar över i spalterna, trots att Carl-Johan Bonnier i SvT har intygat att hans familjs ägardominans är ”en garant för det fria ordet”. Svenskens intellektuella frihet är givetvis än mer tryggad sedan Proventus-ligan delar Bonniers/Hirschels ägarskap i Tv4, den enda privata TV-kanalen som når alla tittare. Dessvärre är den västerländska befolkningen idag så fördummad och förfäad att den är likgiltig eller blind för sin egen undergång. De som fortfarande har någon intelligens att tala om är så kursade att de stoppar huvudet i sanden. Av rädsla för judarna.
Låter det bekant?