4 000 demonstrerade för irländsk nationell enighet

Lördagen den 24 september så anorndade det irländska partiet Sinn Féin en stor demonstration i centrala Dublin. Sinn Féin är Irländska republikanska arméns (IRA) politiska gren. Demonstrationen hade som paroll ”Support irish unity” med vilket man åsyftar att Irland skall bli enad nation genom att Nordirland blir fritt från brittisk ockupation och blir en del av övriga landet. info-14:s irländska korrespondent följde demonstrationen på plats och nedan följer en redogörelse.

Sinn Féins bokaffär vid Parnell square

Den 24 september var en dag med typiskt så kallat irländskt väder, moln med omväxlande solsken samt inslag av småregn då och då. Demonstrationen var utannonserad att börja klockan 14.00 på Parnell square i centrala Dublin. I god tid innan detta infann jag mig vid Sinn Féins bokaffär precis brevid Parnell square.

Bokaffären var fylld till bräden med diverse skrifter och böcker. Skrifter om den irländska frihetskampen varvades med böcker om gerilla krigsföring, sabotageverksamhet etcetera.

Innan demonstrationen börjar

I anslutning till bokaffären mötte jag Mary från Sinn Féin. En yngre entusiastisk irländska fylld av kamplust och idealism för sitt fosterland. Efter en trevlig pratstund så utrustades jag med ett tillfälligt presslegitimation så att jag utan problem kunde fotografera demonstrationen och samtala med deltagarna efteråt. Redan innan jag anlänt till Parnell square hade deltagarna redan börjat strömma till, medelålders och pensionärer varvades med ungdomar, alla vita och med en sak gemesamt, sin tro på sitt fosterland.

Trubadurer spelar vid samlingsplatsen

Sinn Féins demonstrationsvakter var alla utrustade med gula västar och walkie talkies och gjorde ett jättejobb med att snabbt få i ordning på folkmassorna. Minst 4 000 människor deltog i demonstrationen men ändå radades leden upp förvånansvärt fort. Under tiden leden formerades så underhöll irländska trubadurer deltagarna med folkvisor från ett lastbilsflak.

Marschen startar

I demonstrationen fanns massor av välgjorda plakat och skyltar som alla hyllade Sinn Féin och IRA:s historia samt manade till fortsatt kamp. Många plakat innehöll också bilder på IRA-medlemmar som stupat i deras kamp. Namn och bild fanns på dessa så att deras offer inte skulle falla i glömska.

Deltagare utklädda till soldater från frihetskriget 1916 mot britterna

Det fanns också olika fordon som alla var fyndigt utrustade. Det genomgående temat var att fördömma den brittiska ockupationen av Nordirland. Bland annat fanns vakttorn uppbyggda med irländare utklädda till brittiska soldater. Utmärkande var också det stora antalet militant klädda aktivister i tåget, radikal klädsel i grönt och svart kombinerades med M-65 byxor nedstoppade i grova kängor och rakade huvuden.

Själva demonstrationen varade i cirka två timmar, och som en mänsklig orm ringlande sig deltagarna genom centrala Dublin medan tusentals åskådare såg på. Idel glada ansikten och tillrop möte deltagarna från vad jag kunde se och märka. Anmärkningsvärt var också det fåtal poliser som fanns närvarande.

Död man hedras

Demonstrationen avslutades på O´conner street där en stor scen i form av ett stort lastbilsflak var uppställt. Ett rockband började med att riva av en rockig variant av den irländska folkvisan ”Whiskey in the Jar” vilket verkligen lyfte upp stämningen. Många irländska strupar sjöng med och armar höjdes i skyn.

Efter detta tog flera talare vid som alla hyllade den irländska befrielsekampen och manade till fortsatt motstånd. Dagens huvudtalare var Sinn Féins ordförande Gerry Adams, det märktes mycket tydligt hur omtyckt han var bland publiken.

Gerry Adams talar.

Gerry Adams var på gott humör och skämtade friskt under sitt tal, det märktes att han var en rutinerad talare. Adams pratade om den irländska frihetskampens historia och temat för dagens demonstration, ett enat Irland. Han fördömde den brittiska ockupationen av Nordirland och pratade om att IRA lagt ner sin väpnade kamp. Adams betonade det ansvar och den tro IRA nu lagt på det irländska folket, folklig kamp skall nu driva fram ett enat Irland.