Kraftfull manifestation i Salem

Så var det dags, årets minnesstund till Daniel Wretströms ära har ägt rum. Vi kan nu konstatera att motståndares tro att färre skulle samlas i år än i fjol visats sig fel. Det har visat sig att trots medias hets om "nazister" strömmade svenskar ut till Rönninge pendeltågsstation i massor för att hedra minnet av den avlidne.

Sekteristiska grupperingar såsom Nätverket mot rasisms allierade, Hassans vänner, Rättvisepartiet Socialisterna, AFA m.fl. gick hårt ut med sin manifestation för våld och mot Sverige. De uppmanade folk att "krossa rasismen" samt ta med hela familjen, barn och allt. Samtidigt gick deras allierade ut med att man skulle attackera den civiliserade minnesstunden med våld. Märk väl att de ej tar hänsyn till ifall barnfamiljer hade anlänt till minnesstunden. För att samla sitt folk gick telefonerna varma, reklam fanns på Internet sidor, affischer sattes upp, likaså klistermärken och flygblad delades ut. Media skrev även om deras samling, intervjuade deras företrädare och publicerade deras uppmaning till folket att delta samt samlingstider m.m.

Det visade sig sen att endast, enligt uppgifter i media efter de genomfört marschen, 200 personer slöt upp, siffror som media sedan starkt höjde senare under kvällen. Enligt våra egna observatörer på plats skulle det ha rört sig om max 300 deltagare. Arrangörerna hade lovat polisen att de kunde hålla ordning på sina led och allt skulle förflyta lugnt och sansat. Detsamma gjordes från de nationella arrangörernas sida. Idag står det klart att de röda misslyckades totalt med sin uppgift trots sitt ynka antal deltagare. Likaså står det kart att den tredubbelt så stora nationella manifestationen sköttes exemplariskt.


I en så kallad anarkistisk "skithögs" formatering rörde sig horden från Rönninge station till Salem centrum. I kaoset som tåget var formerat till skanderades den ena smaklösa ramsan efter den andre utan respekt för den döde. Väl i Salem hölls tal. Polisen kallade därefter in bussar och började transportera boskapet från platsen. Trots arrangörernas löften om ordning avvek ca: 50 personer från platsen. Samtliga var maskerade och arrangörerna uppvisade synnerligen noll koll på sina deltagare. Gruppen tog sig till Rönninge station där de började vandalisera såväl väggar med klotter och gator genom uppbrytning av gatsten. Polisen åsåg vandaliseringen på plats utan något ingripande. Ett ordinärt destruktivt beteende hos denna kategori av människor.

De insåg sin rädsla för de patrioter som skulle anlända klockan 16.00 så trots uppmaningar om våld mot den civiliserade minnesstunden valde de att likt ett ljusskyggt djur fly fältet med pendeltåget. Väl vid Älvsjö station stoppade polisen dem och likaså vid Stockholms centralstation. Detta var slutet på den stora "anti-fascistiska" mobiliseringen som manifesterade för meningslöst våld och mot svenskhet.



De sista dagarna innan helgen var förberedelserna i full fart inför den nationella minnesstunden. Ansökan lämnades in och behandlades av polismyndigheterna. Tillståndet godkändes och inga konstigheter förekom. På polisens begäran hade minnesstundens arrangörer ett gott samarbete dagarna innan, vad det nu ska innebära. Såväl i Skåne som i Gävle stoppades stora bussar av de polisiära myndigheterna. Bussuthyrning förhindrade även i Linköping. Allt på order av desamma poliser som ber oss om gott samarbete? Det enda de kunde säga var att våra "motståndare" drabbats av samma åsiktsförföljelse. I Danmark blev autonoma av med bussar som skulle ansluta sig till dekadensens manifestation.

Precis som vi lovat polismyndigheterna började vi anlända prick klockan 15.30 för att under en halvtimme anslutas av mer än tusen personer. När hela tåget hade kommit på marsch, vilket tog en bra stund, kunde funktionärsgruppen
räkna in 1 200 personer. Detta betyder att detta är den största manifestationen på årtionden. Förra året hade info-14 aktivister som räknade led efter led. De passerade då tusen strecket men inte mycket mer.


Detta betyder att vänsterns påstående att "vi" endast skulle kunna få ihop 500 man visat sig vara synnerligen inkorrekta. Men liksom förra året då polisens presstjänst konstaterade att över 1 000 personer deltog, liksom den Sverigefientliga median, så kom sekteristerna på vänsterkanten överens om att gemensamt fabricera ihop siffran 800. Nu har de redan fördubblat sitt egna antal och halverat vår. Så istället för den tredubbla stora samling vi hade har de helt plötsligt blivit hundratalet fler i den egna propagandan. Nåväl, om dessa vilseledda barn inte kan få sympati för sin smutsiga verksamhet så får vi låta dem leva i sin hasch nerrökta illusion, om de nu mår bättre av det.

I raka tremanna led ringlade tåget sig sakta fram. De över tusen facklorna lyste som ett svallande eldhav. Samtliga organiserade resor hade sett till att deltagarna utrustade sig med facklor, även de organisationer som deltog hade sett till att sina aktivister hade facklor, info-14 bidrog även med över 200 facklor som delades ut. Synen var sannerligen mäktig. Liksom förra året var det en omöjlighet att från mitten kunna få syn på täten liksom slutet på tåget.

Längst fram i täten bars en krans från Daniels vänner med hans bild på. Bakom bars tre kransar. Den ena var från info-14 som arbetat som ytterst ansvariga för minnesstunden. Bredvid den bars en krans från Nationell Ungdom och Nationalsocialistisk Front. De båda organisationerna hade även flera kransar i leden som representerade lokalavdelningar. Blood and Honour hade även kransar med i leden liksom flera, flera andra.

Väl framme vid mordplatsen upprepades förra årets procedur. Tåget gjorde halt och mindre grupper slussades fram till platsen för kransnedläggningen.
Där var ett svart podium uppställt. På vänster sida fanns en livsruna - livets träd - på den andra var densamma runa fast uppochner, en symbol för döden. Där emellan fanns en stomme med tak där ett foto på Daniel var placerat. Ett stort tack till de B&H aktivister som hade ansvaret för uppbyggnaden av podiet.

Liksom förra året kördes en lastbil fram som talarpodium. Där talade först Robert Vesterlund för arrangörernas räkning. Det påpekades att tillskillnad från förra året visste vi nu alla de vidriga detaljer om övergreppet mot Daniel och hur lamt rättsväsendet behandlat ärendet.
Det påpekades även att så länge inga anklagelser riktats mot de som är ytterst ansvariga för mordet, politiker och media, kommer svenska patrioter aldrig ge upp kampen för ett fritt Sverige.

Därefter presenterade han Björn Björkkvist från NSF. Björn gick till angrepp på de politiker som skapat det samhällsklimat som lett till mordet på Daniel. Han jämförde hur vår egen statsminister hellre visar sympati för etniska främlingar, bosatta i annat land, än sitt eget folk och nations stupade barn. Persson bär genom sitt handlande Daniel blod på sina händer.

Nästa talare var Marko "Jäsä" Järvinen, tillhörande den internationella organisationen Blood & Honour. Liksom förra året höll han ett väldigt uppskattat tal och nu som då höll han det på svenska, trots att det inte är ett språk vår finska kamrat använder i vardagslivet.

Vi på info-14 vill tacka alla som slöt upp. Vi vill även tacka alla de engagerade själar som organiserat resor, hjälpt till med funktionärsarbetet (något som sköttes av såväl organiserade patrioter, NSF:are, NU:are och B&H aktivister, såväl som oberoende nationella aktivister).

Vi vill även tacka våra utländska gäster som anslöt sig för att visa sin respekt. Detta rör ett tiotal finska bröder, ett tiotal danska bröder och en handfull tyska bröder.

En bil med norska kamrater som var på väg till marschen råkade ut för en bilolycka och ska enligt uppgift nu vårdas på sjukhus. Även de ska ha tack och vi hoppas att de snart repar sig.

Väl mött Salem 2002

Redaktionen